2h upplevelse

Det sägs att film skall upplevas på bio. Till viss del så håller jag faktiskt med. Jag är väldigt hemmakär så att film SKA upplevas på bio vet jag inte om jag håller med om, men att UPPLEVELSEN är betydligt större än hemma är svårt att neka till. Då tänker ni säkert, är inte det självklart? Jo kanske, men min bioupplevelse bygger till stor del på det som sker runt i kring själva filmvisningen.

Jag kan inte låta bli att titta lite extra på alla människor runt i kring mig. Hur vissa nervöst står i kön för att se om det finns några biljetter kvar, några äldre som försöker lösa världsproblem vid biljettautomaten, hur killen som väntar på sin dejt diskret, ca 50 gånger/min, kollar frillan i spegelväggarna och bioentusiasten som rutinerat glider förbi alla och ropar tjena-läget till biopersonalen.

Sen fängslas jag av hur de olika menyerna lyckas förvirra alla människor…

Vad ska du ha? Vet inte, du då? Jag ska ha popcorn, men vill jag vill ha baconchips också, å läsk, kanske finns en kombination? Ja, där, men då får du bara en mellanläsk. Ok, men då tar vi den istället! Nej för då blir det bara en minsnacks till ju… Hej kan jag hjälpa er? Ja vi vill ha, två mellanläsk, en mellanpopcorn, en mellansnacks tack. Ja men det går inte sörre, alternativtet är en jumbomeny och så sparar ni 25 kr. Jaha, aja, vi tar väl den då. Då blir det 100 kr tack… Hundraspänn?!?!?

Väl inne i salongen ska man balanserandes på sin mumbojumbomeny tränga sig förbi folk som vägrar ställa sig upp när man ska till sin plats mitt i salongen. Hmm, hur gör jag nu? Jag ska sätta mig samtidigt som jag ska ta av mig jackan och helst av allt låta bli att spilla ut min mumbojumbomeny på bioentusiasten som sitter i stolen bredvid… Jag lyckas. Till min förtjusning inser jag att kopphållaren har kommit till Sverige, och samtidigt tänker jag när var jag på bio senast? Kanske va det när jag va i USA senast? ja just det, åhh dom härligt stora salongerna med gigantiska sittytor, kopphållare och ordentligt med benutrymme… Men bioeuforin stannar där, här sittar man lite som en packad sill och din kopphållare kan du glömma för där har bioetusiasten sin fjärrkontrollstränade underarm. Och svensk som jag är bemödar jag mig icke att säga till.

Filmen var bra, jag mår lite lätt illa av allt  jag stoppat i mig, ryggen smärtar en aning och jag smålér när folk kastar på sig jackan och ilar ut ur salongen så fort eftertexterna börjar rulla (alla förutom entusuiasten). Jag är nöjd och har återigen fått bekräftat för mig att filmen är bara en liten del av själva bioupplevelsen.

 

Chip chip

Foto: Kevitivity