Annorlunda men ändå traditionell adventstid

Årets inledande julfirande kring advent blir annorlunda. Lite lugnare med mindre stress. Kanske såsom det var på landsbygden för 200 år sedan. Då fick bara stilla sysslor göras. Det dröjde ända in i början av 1900-talet innan adventsljusstaken och adventskalendern kom in i de svenska hemmen. I den här artikeln tittar vi närmare på hur det började.

Som vanligt blir det ljus i tusental. Att tända upp under den mörkaste årstiden är en tradition för många. Det sätter sin prägel på den långa vintern som omringar oss. Vi minns barndomens jular med en gnutta välbehövlig nostalgi och vet att snart vänder dagsljuset tillbaka.

Ordet advent härstammar från latinet och betyder ankomst. Det är en tid av förberedelse och nedräkning inför julen. Sina historiska rötter har adventsfirandet i en 40 dagar lång fasta. Under 1000-talet fick julfastan benämningen advent och tiden sattes till fyra veckor. Traditionellt i kyrkan är advent en tid av väntan inför firandet av Jesu födelse vid jul. Första söndagen i advent inleder också kyrkoåret.

Nedräkningen pågår

I varje kök åker adventsljusstaken med fyra stearinljus fram lagom till första advent. Det blir en högtidsstund att varje söndag i advent tända ytterligare ett ljus i staken. För då alla fyra brinner vet vi att julen är nära. Det är en stark tradition som satt spår i många julsånger som just beskriver hur ljusen tänds i advent.

Kring första advent kommer också julkalendern fram. Det är den påtagligaste nedräkningstraditionen vi har. Ursprunget till julkalendern kommer från 1880-talets Tyskland. En omtänksam moder ville göra tiden fram till jul lite lättare för sin son. Hon gjorde i ordning en bit färgglad kartong med tjugofyra kakor på. Pojken fick sedan äta en kaka om dagen fram till jul. Långt senare blev sonen delägare i ett tryckeri. Han mindes då sin kak-kalender och vid 1900-talets början tryckte han den första julkalendern.

Så tänd nu ett första ljus på söndag, öppna första luckan den 1 december och inledd nedräkningen till julhelgen. Blir du trött på att sitta och tindra i kapp med de fladdrande lågorna ta en promenad på Fredriksdal museer och trädgårdar. Från första advent och under hela december är det öppet varje dag och det är fri entré. Hela stadskvarteret är pyntat för dig som flanerar förbi och vill bli inspirerad. För att säkra hälsan i virustider är herrgården och södra flygeln stängda. Gårdar och stadskvarter får avnjutas från utsidan.

I herrgården är det julafton 1808 och familjen Cöster firar jul med en klädd gran i salongen, kransar i fönstren och dukat bord med julkakor och kaffe i matrummet. Tassa runt hela herrgården och titta in genom alla fönster för att inte missar något.

Källa: Wikipedia och Åsa Hässlekvist, kulturpedagog på Fredriksdal museer och trädgårdar.