Bushwick Book Club SVERIGE i NEW YORK.

HW
Henrik Wilhelmsson

TRANSATLANTISKT GALANTERI

– Bushwick Book Club SVERIGE-NEW YORK.

”So! Let´s talk about songs about books!” säger Susan Hwang när hon släppt in oss i sin lägenhet, belägen ca en meter från den luftburna spårvagnsräls som genomskär Bushwick. Hon verkar inte vara mycket för småprat, mer rakt på sak. ”You want coffee? What can you tell me about Swedes?” Hm, vi är konflikträdda, börjar vi lite trevande, vi dricker näst mest kaffe i världen efter finnarna, så ”yes please, some coffee would be great”. Och för att få en svensk att öppna sig behövs det sprit, tillägger vi. I hennes kyl har hon hemmagjord snaps, utan att veta att det är snaps (hon tror att det är ”vodka infusions”) och snart är vi lite runda i kanterna. Vi spelar upp några Skillingtryck på Youtube och det blir bestämt att en snapsvisa måste införlivas i den kommande veckans arrangemang på Manhattan.

Bushwick är ett område i New York-stadsdelen Brooklyn. Och har alltså gett namn åt det koncept som vi tagit till Helsingborg. Vi importerade det utan att ha sett originalet, vi köpte grisen i en slammig (eller slamrig) säck och lät den muteras tvärs över Atlanten. Givetvis var det på förhand givet att vi en dag (det tog nästan tre år) skulle få träffa Susan Hwang i egen person, hon som ligger bakom den briljanta bokidén och lika självklart var det ”in hindsight” att det skulle komma ett tillfälle att efter dessa tre år nu få arrangera två bushwickkvällar i New York tillsammans med henne, det ena med en roman från Sverige i fokus och den andra med en från USA. Få syn på likheter och skillnader och lära av varandra. Eftersom Bushwick Book Club i New York numera freestylar på olika scener får vi väl anse det inte vara så illa pinkat att det sker på Manhattan istället för på upprinnelsens spelställe Goodbye Blue Monday på Broadway i Bushwick (ja, det var mer än off-off-Broadway i vanlig mening, men ändå i en större mening fullständigt right on och inne).

För dig som inte redan vet något om det så får vi också se till att ha sagt att Bushwick Book Club går ut på att vi bjuder in artister att skriva nya sånger utifrån en välvald roman så att de sedan kan framträda med sina unika låtar inför en begeistrad livepublik; ickemusikaliska artister inbjuds att hitta på något nytt inom sin egen genre utifrån boken; det kan handla om konstnärer, komiker, akrobater, poeter och andra kulturella välgörare.

”Jag insåg precis att jag har läst fel bok!” utbrister poeten och skådespelaren Sophie Malleret på franskt klingande engelska. ”Jag har läst en annan bok som heter Mitt liv som hund. Jag har sett filmen för många år sen, och jag tyckte att det var lite konstigt att ingenting i boken påminde mig om den.” Hon står i en samling av osystematiskt uppradade instrument (som hon inte ska använda) framför raden av metallblanka vincisterner i City Winerys bryggerisal på västra Manhattan. Vi är, som Susan Hwang uttrycker det, i ”City Winerys kreativa livmoder”. Publiken sprider generöst sin intima stämning. Och utifrån fel bok (men rätt titel) görs det en helt fantastisk tolkning med ogrusade acapellainslag. Första gången i Bushwicks historia som någon lyckats med det. Mitt bland ett dussin artister som lyckas utifrån rätt bok. Tuffa odds.

Det är i slutet av augusti och det är sjukt varmt. Vi bor i ett område som heter Bed-Stuy (U-et är stumt), rapparen Jay-Z föddes här, det kryllar av karibiska små gatukök och billiga klädaffärer. Varannan gata är hyfsat finputsad utmed raden av viktorianska ”brownstonehus” på tre-fyra våningar (ska man räkna halvkällarplanet eller inte? vad tycker ni?). Varannan gata är något ruffare till ytan. Men gentrifieringen är på väg hit, om fem år skulle vi nog inte ha råd att bo här. Idag blev det kålsallad (för Thomas) på ett trendigt café i Bed-Stuy, fullsmockat med laptops och tillhörande semi-unga, vita människor med dålig hållning. Idag blev det likaledes sjavig snabbmat i friterad skepnad (för Kristian) i väntan på att den tröga biblioteksbyråkratin skulle snigla fram några böcker bakom en turistselfiebefrämjande husfasad på Manhattan. Hursomhelst.

Vi är såklart själva en del av den här gentrifieringen. Vi är ett tecken på den.

Bushwick, som gränsar till våra hoods, är också på väg att bli dyrare, men är fortfarande känt som ett kreativt mecka för oberoende konstnärer och musiker. Galleri, graffiti, taco, industrilokal, alkis, snygg bil, oj vilken frisyr, mysig ostronrestaurang, taco, gatukonst, hund, sol på nedgång mellan träfasaderna.

Vi klättrar ut genom fönstret och ut i Julie LaMendolas trädgård (man bor billigare utan proper bakdörr). Det luktar mynta och en katt kollar läget när det grillas. Folk anländer, vi hjälper till att trä marinerade grönsaker på grillspett. Konsert. Varför sjunger de så falskt? Och sedan en konsert till som inte är superintressant, följd av en lite pubertal jesusperformance med snoppchock.

Men sedan. En paus och vi öppnar en ny Coney Island-öl. Thomas frågar Kristian om någon satt på en skiva, en gammal bluesplatta. Men icke (sa Kristian) (efter att han rest sig upp för att se efter). En äldre kvinna sitter på trappan utanför fönstret och hon har en banjo i knät. Hennes röst är skör men tung av pondus och hon har ett imponerande sätt att lirka sig genom sina längre meningar mellan de mer avmätta raderna. Virkande. Som ett skillingtryck men tvärtom. Tryggt och hoppfullt. Får vi budget till det i framtiden så kommer vi bjuda in henne till Helsingborg.

Den där tryggheten i hennes röst påminner om tonläget i Maya Angelous självbiografiska Jag vet varför burfågeln sjunger, som Susan Hwang valt som utgångsbok för vårt sista arrangemang i New York. (Den finns på svenska så läs den ni också, men läs för allt i världen inte den chockerande daterade baksidetexten). I sinom tid ska vi åka hem sprängfyllda och redo för en Bushwickhöst i Helsingborg. Ni kan läsa mer om våra New York-arrangemang här, vet ni: http://bushwickbookclub.com/ 

”The Bushwick Book Club takes humdrum book reading to a new level.” — The New York Times

 Här kan ni lyssna från vårt Bushwickarrangemang i NYC

Hoppas vi ses den 31 oktober på Dunkers.

Kram

Thomas & Kristian, Bushwick Book Club Sverige