Fåglar, människor och järnvägar

Tofslärkan expanderade norrut från Europa under 1800-talet och fanns utbredd i Skåne under andra halvan av detta århundrade. Arten häckar inte längre i Sverige. Tofslärkan fanns företrädesvis i nybyggnadsområde med mycket ogräs, industriområden, järnvägsområde och hamnar. Den kallades också järnvägslärka. Att tofslärkan försvann beror på sanering av industritomter, anläggning av välansade gräsmattor, användning av vägsalt och ogräsbekämpning med kemikalier. I Helsingborgs museers samling finns fem tofslärkor från Stehag, se ett fågelbo,  ägg och fågel i sommarens utställning ”Tingen i samlandets spår” i Kulturmagasinet, på Fredriksdal.

Vid 1700-talets slut blev naturintresset mer jämlikt när adeln förlorade sina jaktprivilegier och i slutet av 1800-talet gjorde järnvägarna att folk ur alla samhällsklasser kunde komma ut i naturen. Naturen är grunden för människans existens. Människans omvandling av landskapet påverkar i hög grad olika arters överlevnad, som tex tofslärkan. Det finns ett myller av arter och livsformer och vi behöver slå vakt om dessa för att uppnå ett hållbart samhälle.  De naturhistoriska samlingarna på olika museer bidrar till vår kunskap om arter och deras livsmiljöer.

 Foto: Katarina Jönsson