Gamla galoscher stinker inte längre

Gummor som håller rent i hönshus. Nej, det handlar inte om Fredriksdals stallpersonal. Däremot om Dunkers utställning På gränsen och i högsta grad herr Dunkers själv. Och besöket som görs 1913 i teatern och tidsresan Historien får liv som visas på Fredriksdal.

Från svavel till kaffe med dopp

För hundra år sedan var tanterna i hönshuset öknamnet på Helsingborgs gummifabrik. Den som gjorde Henry Dunkers till mångmiljonär och Tretorns gummistövlar kända över hela världen.

Det är svårt att föreställa sig att där Campus Helsingborgs studenter numera sörplar kaffe och vänder på kronorna för att ha råd med en dammsugare, slet Tretorns arbetare under hälsofarliga förhållanden. Där disken klirrar idag vulkaniserades rågummi från Asien för hundra år sedan. Inandning av svavel och buller från maskinerna medförde permanenta besvär hos många av gummifabrikens arbetare.

”Akta så att du inte hamnar på gummifabriken och stämplar klackar!” kunde helsingborgarna varna varandra. Staden stank av bränt gummi. Lukten förföljde arbetarna hem efter jobbet. Ingen helsingborgare kunde undgå gummifabrikens existens. Men trots förlamande odörer var det var en arbetsplats där jobb alltid fanns. Sista hoppet, alltså, för den som var i nöd.

Helsingborgs största arbetsplats

Galoschan. Kadorran. Sista hoppet. Skitan. Det sista öknamnet på Dunkers gummifabrik myntades just på grund av rågummits första anhalt.

Med 3000 anställda var fabriken Helsingborgs största arbetsplats. Den byggdes 1891 för produktion av galoscher för att senare gå över till vädertåliga gummistövlar, tygskor och tennisbollar. Innanför tegelväggarna höll nästan ett helt samhälle till. Här jobbade elektriker, sömmerskor, ingenjörer, tjänstemän och arbetare under Henry Dunkers hårda ledning. Här fanns till och med ett dagis för de anställdas barn! Mestadels var arbetarna kvinnor, varför Tretorn också kallades Kadorran. Det kommer av franskans gadouard som betyder gummor som håller rent i hönshus.

Hippa galoscher 

Efter bistra tider lades skoproduktionen ner 1980, utkonkurrerad av gummiskor tillverkade i lågprisländer. Den sista kvarvarande produkten på Tretorn var tennisbollar som till sist flyttades till det skatteförmånligare Irland.

Såhär 120 år efter att de första galoscherna tillverkades i Helsingborgs södra del är Tretornstövlarna hipsterhippa. På Turistbyrån finns galoscher att köpa som en piffig present till någon. Vi njuter av stränge Henry Dunkers arv som skapat förutsättningar för Helsingborgs kulturutbud i stora flotta byggnader tack vare galoschernas glansdagar. Namn och skulpturer runt om i Helsingborgs centrum hyllar Dunkers och gummistövlarna. Utanför Campus Helsingborg fortsätter kvinnorna för alltid med att slita i skulpturen ”Kvinnornas insatser vid gummifabriken” av Josefine Axelsson och Jonas Högström.

Dunkers gummi 2013

Varken Helsingborg eller kvinnorna stinker längre. Men vi kan ju alltid minnas och förstå dem bättre. Som när vi ser skräcken i brödtjuvens ögon 1913 när hon tipsas om att ta värv på fabriken i Historien får liv.

Även gummi bleknar likt minnen av gamla historier. Inne på Dunkers kulturhus kan du följa ett spännande forskningsarbete på Helsingborgs gummistövlar I Klintmans hörna i utställningen På gränsen. Allt sker i Dunkers minne i hans eget kulturhus och Kulturmagasinets regi.

Med Kulturkortet ser du både Historien får liv och På gränsen gratis på Fredriksdal museer och trädgårdar resp. Dunkers kulturhus.

Foto Bild 1, arbetande kvinnor år 1938. 2, män som jobbar vid en vals år 1956. 3, gammal exteriörbild sannolikt tagen tidigt 1900-tal. Bilderna tagna ur Kulturmagasinets samlingar. Bild 4, Tretorns gummistövlar av jronaldlee.