Intervju med scenograf Tor Svae

I och med utställningen LORANGA! LORANGA! En väldigt stor utställning om Barbro Lindgrens universum, är det faktiskt första gången Barbro Lindgrens sagovärld blir tredimensionell och den som ligger bakom installationerna är scenografen Tor Svae. Tor har satt färg och form på åtskilliga sagor i utställningar; alltifrån Sven Nordqvists Pettsson och Findus till Astrid Lindgrens Karlsson på taket. Han har dessutom gjort flera av muséet Junibackens miljöer. ”Jag kan inte säga vad som har varit roligast, det är lika spännande varje gång!”, säger Tor Svae.

Hur kom det sig att du började som scenograf?

– Efter scenografutbildning i München och senare utbildning på Konstakademin så började jag måla för att försörja mig. Sen målade jag mig igenom halva livet till dess att jag började göra barnmöbler och andra barnrelaterade saker. Och då visste jag att detta var något för mig. Jag ville göra något för barnen och föräldrarna, men främst för barnen, så att de har kreativa miljöer att leka i.   

Vad tycker du är mest spännande med barnkultur?

– Det mest spännande med barnkultur och att skapa sagovärldar är att se hur barnen utvecklas i utställningen, att de ställer en massa frågor och leker kreativt. De riktigt vältrar sig i lek. Sen är det en sådan ynnest att ha fått jobba med så många fantastiska barnboksförfattare, bland andra Jujja Wieslander och Lennart Helsing som är stora förebilder för mig. Det är bara så otroligt kul att se att det funkar och att lära sig från utställning till utställning, vad som inte funkar och vad som funkar bättre. 

Vad är ditt signum när du skapar sagovärldar?

– Jag är väldigt noga med att där ska finnas nivåer, att barnet kommer upp över föräldrarnas nivå. Då kan du stå där uppe och vinka till mamma, och då är dagen räddad. Att kunna kika ut genom ett fönster och ropa; hallå mamma! Det behövs inget mer än så egentligen. Sen har jag inga räta vinklar. Jag vill att miljön ska kännas naturlig och inte arkitektritad. En vägg lutar lite, hus åldras, nocken är lite böjd, som det blir när hus åldras. Sen vill jag alltid blanda in mycket natur i alla miljöer jag bygger upp. Jag bygger mycket för barn som växer upp i stan och då vill jag att de också ska få möjlighet att klättra i träd och hoppa över stenar. Sånt som de kanske inte får uppleva annars. I mina utställningar ska man få en upplevelse.

Vad är din relation till Barbro Lindgren?

– Jag har velat jobba med henne länge. Jag beundrar henne, hon är ett freak och jag tycker om att jobba med freaks, och freaks dras till mig, haha. Vi ser liksom likadant på saker. Det är fantastiskt kul att få vara med och jobba med denna utställning och denna underbara människa. Den största utmaningen har varit att göra det bra, så att Barbro tycker om det, och att gå precis efter böckerna och inte hitta på egna saker. Det är viktigt. Sen valde jag att använda Barbros illustrationer i utställningen.  

Vad har varit roligast med att skapa utställningen?

– Det som är roligt med Barbro Lindgrens värld är att det är lite sunkigt och trasigt. Det spricker lite här och var, det finns spindlar, tigrarna har trasiga öron och inga svansar. Loranga, Mazarin och Dartanjang är också ganska sunkiga. Och så finns det giraffer, jag älskar giraffer! Och gorillorna är roliga också.

Tors entusiasm går inte att ta miste på när han pratar om dessa figurer som han nu har skapat en värld för i Dunkers utställningshall.

Vad kan man då vänta sig av utställningen?

– Man kan vänta sig en total upplevelse.  Du går in i Loranga, Mazarin och Dartanjangs värld, i Vilda bebins och Gorillornas värld och fångas av upplevselsen och blir så glad och inspirerad att du sen går hem och läser. Det hela handlar om att man ska leka, lära, läsa. Och det har Jujja Wieslander lärt mig, och det går jag efter på varenda grej. 

 

 

Utställningen har vernissage den 22 mars och pågår till den 7 september. 

Det är fri entré på vernissagen samt under hela utställningsperioden med Kulturkortet.