Kvinnor i utställningen På Gränsen
Ibland kan man få intrycket att det förr i tiden bara fanns män, framförallt rika vita män som gillade att kriga. Den känslan kan man tyvärr också få av att besöka Dunkers utställning På Gränsen. Men varför är det så? Fanns det bara män i historien? Nej, även tidigare har världen bestått av ungefär hälften kvinnor.
Men det har inte ansetts speciellt viktigt att skriva ner kvinnors berättelser, och de som finns – de berättelser som handlar om det som varit kvinnors område har inte setts som lika värdefullt eller viktigt som det männen sysslat med. Det har ansetts viktigare att berätta exakt hur ett slag gått till i minsta detalj än att berätta om kvinnan som uppfostrar fem barn, ser till att det finns mat för hela året (odlar, syltar, saftar, syrar, bakar, saltar, torkar) och för dagen, tillverkar och lagar kläder, fixar ved att elda med, tar hand om alla djur och allt annat som hör till eftersom mannen är ute och krigar.
Därför lyfter vi idag, på internationella Kvinnodagen, fram några kvinnor och berättelser om hur det har varit att vara kvinna ur utställningen På Gränsen. Och vill du kolla in mer i utställningen så har du fri entré med Kulturkortet.
Johanna Bergström (den svarta klänningen i bildspelet ovan) 1851-1939Johanna och hennes man Carl Christian drev en klädbutik och när mannen dog fortsatte Johanna att driva butiken vidare. Att en kvinna helt utan man öppnat en klädbutik själv var nästan otänkbart. Johanna, som i 1907 års kalender benämndes som Klädmäklare, fick chansen att driva företaget vidare eftersom hon hade bra med pengar och hög status. Fattigare änkor hade oftast inte den möjligheten.
KyrktagningsförklädeNär en kvinna fött barn ansågs hon vara oren 40 dagar efter förlossningen. Hon fick inte gå i kyrkan, och därmed inte vara en del av den otroligt viktiga gemenskapen. När kvinnan efter 40 dagar åter fick tillträde till kyrkan och församlingen skedde det genom den så kallade kyrktagningen och hon fick ett speciellt förkläde för att symbolisera detta. Men bara kvinnor som fött barn inom äktenskapet fick ett förkläde, mödrar till oäkta barn fick inget. Traditionen fanns från tidig medeltid och levde kvar en bra bit in på 1900-talet.
Rädslan att föda ett oäkta barn var stor då barnen inte fick ärva av sin pappa och både mamman och barnet riskerade att helt uteslutas ur församlingen, familjen och gemenskapen i samhället. Många kvinnor riskerade både sitt liv genom att ta olika fosterfördrivande medel under graviditeten och vissa drevs till och med till att mörda barnet när det fötts. Lagen såg oerhört stängt på båda dessa saker och man riskerade i äldre tider dödsstraff och senare livstids straffarbete.
Martha P:son Henning (den lilla flickan i bildspelet) 1881-1969Martha blev en av Sverige första kvinnliga läkare med inriktning på öron-, näsa- och hals. Hennes far var mäktiga och rika konsuln Nils Persson och det var antagligen ett namn som öppnade många dörrar för Martha i en tid när kvinnor till största delen inte arbetade eller utbilade sig på universitet.
Hedvig Holmgren (fotot på barnen)Hedvig levde med sin man Harald och barnen Halvar och Maria på skeppet Wanja i början av 1900-talet. Det är antagligen hon som tagit de många bilderna då hon sällan är med på dem utan de föreställer hennes man och barn. Fotograf var ett av de nya yrken som växte fram i slutet av 1800-talet och där det blev möjligt för kvinnor att driva egna verksamheter. Fotografyrket var nytt och ännu inte tyngt av traditioner.
Ingeborg Magnusdotter, drottning av Danmark (sista bilden)Ingeborg prinsessa av Sverige och giftes bort år 1296 till den danske kungen Erik Menved, när Ingeborg var 19 år gammal, för att stärka relationen mellan Sverige och Danmark. En drottnings kanske viktigaste uppgift ansågs vara att föda en arvinge till tronen. Ingeborg och Erik fick inga barn som kunde ta över tronen. Det sägs dock att Ingeborg var gravid sex gånger som slutade i missfall och att hon ska ha fött åtta söner som dog som små barn. Ingeborg gick i kloster när hon var 41 år gammal, och året därpå dog hon.