Livsmiljöer kommer och går

Björktrasten häckar i glesa kolonier och oftast i människans närhet.  Fågeln var ovanlig som häckfågel i Skåne fram till 1970-talet. Den har liksom ringduvan och dubbeltrasten skogen som ursprunglig miljö men erövrar nu parker, trädgårdar, kyrkogårdar och andra halvöppna gröna område.  Idag tros björktrasten häcka i hela Skåne. Den har spritt sig norrifrån. I Helsingborgs museers samling finns fyra björktrastar från Stehag. I sommarens utställning ”Tingen i samlandets spår” , i Kulturmagasinet, på Fredriksdal finns en björktrast, dess bo och ägg utställda.

Människan har ständigt omvandlat landskapet, röjt, bränt, dikat, sått, planterat och på andra sätt påverkat naturen. I vårt jordbrukslandskap utbreder sig väldiga täckdikade ytor. Där fanns tidigare ett varierat odlingslandskap med enbuskrika fäladsmarker och översilade ängar. Vångar och åkerlappar inramades av pilevallar och frodiga diken. Där fanns torvmossar och märgelgravar. I början på 1800-talet var gårdarna samlade i byar. Detta har i hög grad påverkat olika fågelarters förekomst.

Två större fågelinventeringar i Skåne har gjorts 1974-1984 och 2003-2009. Vid jämförelse av de bägge perioderna syns att gäss, doppingar, flertalet rovfåglar samt de arter som klarat av anpassningen till det moderna urbana samhället med tätorter, trädgårdsmiljöer, parker, industriområde har haft en positiv utveckling och ökat. Majoriteten av vadarna som är knutna till våtmarker av olika slag, samt odlingslandskapets fåglar har däremot minskat.

Foto: Katarina Jönsson