Musik från ovan

Ett citat från rymden, kvinnliga pionjärer och 70-tals rock. Lägg till en av Sveriges mest namnkunniga kompositörer och jazzartister plus fyra stråkar – och voilà! En rykande färsk musikupplevelse får du då. Ridån går upp för Lina Nyberg. Aktuell med dubbelskivan Aerials som släpps samma vecka som konserten med Vindla äger rum på Dunkers.

Hej Lina! Den 10 mars spelar du med Vindla på Dunkers kulturhus. Berätta om din musik.

– Nej, höll jag på att säga. Jag har komponerat åt stråkkvartetten som om det vore en jazzorkester – vad är egentligen skillnaden mellan olika genrer? Det är svårt att genrebestämma min musik. Det förvirrar folk och det är roligt, haha! Musiken som jag har skrivit för Vindla är ett beställningsverk med finansiering från Kulturrådet.

Varför spelar du med Vindla?

– När jag skrev jingeln för Sveriges radios kanal P2 upptäckte jag att det var kul att komponera för stråkar. Jag har gjort det mycket förr, det var mitt fokusområde på Musikhögskolan, men jag kom då på att jag ville göra det igen. Jag hörde talas om Vindla genom Linnea Henriksson och det kändes rätt med dem från början. Vindla är ett band med bra sammansättning av musiker och personligheter. De är öppna för förslag. Något som är viktigt för en kompositör, att bandet är villiga att prova på – det ger genklang i musiken.

Har du någon favoritlåt med Vindla?

– Kanske Everyone Sang. Och Chayka. Chayka betyder mås på ryska så det passar temat ”från luften”, Aerials. Hela albumet har tema kring luft, rymd och fåglar och jag har jobbat mycket med texterna och tematiken i dem. Chayka är också smeknamnet på den första kvinnliga kosmonauten Valentina Tereshkova. Jag är intresserad av kvinnliga pionjärer. Även Amelia Earheart, första kvinnan som flög över Atlanten och sedermera försvann, finns med. Jag kan bara föreställa mig vilka fördomar dessa kvinnor stötte på under sin tid. I sin omloppsbana gjorde Valentina ”Chayka” Tereshkova 48 varv runt jorden på 77 timmar och 50 minuter. Hon skickar en hälsning till jorden där hon säger ”Jag ser horisonten. Ett ljusblått, ett vackert band. Detta är jorden. Så vacker den är! Allt går bra.” Det ingjuter hopp i denna mörka tid: Det finns ögonblick då allt är perfekt – solen går upp, man stannar till och allt är bra – och sedan ska man börja jobba igen. En påminnelse om att lyfta blicken och uppskatta det vi har.

På Dunkers har vi nyligen haft en programserie om vart alla kvinnliga musiker tar vägen efter musikutbildningen. Du var med och skapade nätverket Impra som arbetar för jämställdhet mellan män och kvinnor i musikvärlden. Hur är det att vara kvinnlig musiker inom jazzvärlden?

– Tja, jag brukar bli ifrågasatt om det verkligen är jag som har skrivit musiken. ”Fina låtar, men vem har gjort arren?” undrar journalister. Och det är konstigt, eftersom jag har profilerat mig som sångerska som skriver musik sedan tjugo år tillbaka. Ifrågasättandet stjäl energi. Jag måste försvara mitt eget arbete hela tiden. Men det blir bättre med tiden. Impra skapar medvetenhet och många känner till organisationen. Det är dock något i samhällets grund som måste förändras för att vi ska bli jämställda. Jag jobbar inte med Impra just nu. Jag har läst någonstans att man i genomsnitt orkar jobbar med jämställdhet i 2,8 år… Mitt arbete med jämställdhet kommer och går.

Vad har du för förebilder inom jazzen?

– Jag har haft ett myller av olika förebilder genom olika tider och min musiksmak är ganska bred. Har lyssnat mycket på både vanlig gammeljazz som Duke Ellington och experimentell musik, till exempel Jaap Blonk från Nederländerna. Inget kan få en på så gott humör som att lyssna på honom! Just nu lyssnar jag en hel del på brasiliansk musik, Elis Regina till exempel. Och en del nutida jazz som Cecile McLorin Salvant

Hur väcktes ditt jazzintresse?

– Mamma lyssnade mycket på jazz och på högstadiet kom jag på att jag tyckte att det var coolt. Sedan började jag på Södra Latins gymnasium där många blivande jazzmusiker gick, som Per ”Texas” Johansson och Peter Asplund. Det var en bra klunga, ett bra klimat där vi peppade varandra.

Du fick Lars Gullin-priset 2014. Hur är ditt förhållande till honom?

– Han är en del av min ryggrad. Han var en av dem bland mammas skivor. Jag var otroligt rörd när jag fick priset. Jag tycker om Lars Gullins finurliga kompositioner, hans sätt att förhålla sig till musiken och arrangera.

Så vi får höra influenser av Lars Gullin den 10 mars?

– Vad jag inspireras av är lätt att säga. Men vad jag influeras av kan bara andra säga. Jag har hört att en del tycker att min musik påminner om brittisk 70-tals rock. Det har visat sig att de brasilianska musiker jag har lyssnat på i sin tur har lyssnat mycket på brittisk 70-tals rock.

Den 4 mars släpps skivorna Birds och Space i dubbelalbumet Aerials (Hoob Records). Jazzstandards och nya kompositioner för stråkar är komponerade och framförs av Lina Nyberg tillsammans med Vindla String Quartet.

Upplev Aerials live torsdag 10 mars kl. 19 på Dunkers kulturhus.

Ordinarie pris: 185 kronor.

Med Kulturkortet och medlem i Jazz i helsinborg: 165 kronor (rabattkod i Ticketmaster/Ticnet Kulturkortspris: Kulturtant, medlem i Jazz i Helsingborg: jazzhbg).

Studenter 80 kronor mot uppvisande av giltigt studentkort.

Boka biljett.

Läs mer om Aerials på Dunkers hemsida.