Påsk, but why?

HW
Henrik Wilhelmsson

Idag rasade påsken igång med en häxdundrande fest på Fredriksdal. Men varför firar vi egentligen påsk? Fredriksdal reder ut begreppen:

Bakgrund

Skärtorsdag är den dag då man trodde att häxorna gav sig iväg till Blåkulla. Blåkulla ansågs i Sydsverige ligga på ön Blå Jungfrun i Kalmarsund. På Blåkulla festade man med djävulen och hans anhang för att sedan återvända hem på påskaftonskvällen. Häxa kunde vilken kvinna som helst vara. De fanns redan under medeltiden, men kulminerade under 1600-talet. 1600-talet var en orolig tid präglad av krig, sjukdomar, missväxt och fattigdom. Människor som såg allt elände omkring sig ville hitta en orsak till det som hände. Det är bra att ha någon att skylla på. Det blev ofta läkekunniga kvinnor och män man skyllde på, men även andra svaga och utsatta i samhället. Häxprocesser hölls i Sverige 1668-1676. 280 människor halshöggs.

För att få en bra färd till Blåkulla skulle häxan smörja kvasten med salva från sitt smörjhorn. Idag avbildas en kaffekittel istället för smörjhornet. I salvan ingick växter med narkotisk effekt, vilket kan förklara häxornas påstådda upplevelser. De växter det kunde handla om var bolmört, belladonna, besksöta och spikklubba. En äkta häxsalva skulle vara beredd av fett från dödfödda barn eller hängda människor.

Det var under skärtorsdagen som Jesus höll en påskmåltid för sina lärjungar och instiftade nattvarden. Det var under denna natt Jesu lidande började och det var då han blev förrådd. Detta har överförts till folktron, vilket gjort att de onda makterna var koncentrerade till natten mellan skärtorsdag och långfredag.

Dymmeln: hette dagarna från onsdag till lördag i påskveckan. Under dymmeln var häxorna särskilt farliga. Man måste då se till att ingångarna till husen var stängda, även spjällen. Man måste också plocka undan alla redskap, som häxorna kunde tänkas använda för sin Blåkullafärd på skärtorsdagen. Det kunde vara hötjugor, spadar, ugnsrakor, bakspadar och kvastar.

Häxorna ansågs ha ett särskilt gott öga till korna i ladugården, som mjölkharen eller bjäran hjälpte dem att tjuvmjölka. En mjölkhare kunde tillverkas av ullgarn och stickor som var brända i båda ändar. Genom att droppa blod från vänsterhandens lillfinger på skapelsen och läsa en hemlig formel fick denna liv och kunde hjälpa häxan. Häxorna skulle nämligen ha med sig smör som gåva till djävulen. Det var bäst att tillverka bjäran skärtorsdagsnatten mellan kl tolv och ett. För att skydda sig målade bonden tjärkors på dörrarna till fähusen eller t.o.m på djurens ryggar. De kunde också lägga stål i ladugårdströskeln eller hänga upp malörtskvistar över ingången.

Äta ägg?

När Sverige och Danmark var katolska länder under medeltiden var det förbjudet att äta ägg under den 40 dagar långa fastan som slutande på påskdagen. Därför frossade folk i ägg under fastlagen före fastan, och på påsken efter fastan. Trots att vi fr. o. m 1500-talet övergick till protestantismen och slutade fasta före påsk höll folk traditionen med äggätandet levande och så än idag!

Vid den tid på året när påsken infaller började dessutom hönsen värpa bättre. De vilda fåglarna börjar också att lägga ägg vid denna tid.

Ägg har haft en magisk betydelse i gamla tider. Ville man främja växtkraft och en god skörd kunde man lägga ett ägg i jorden innan man började vårplöjningen.

Det var vanligt att ge bort ägg förr till tjänstefolk och till ungdomar som gick runt i gårdarna och tiggde ägg till sina ägglekar! Ägg till äggagåvor var alltid färgade!

Varför färga ägg?

Det var tradition att dekorera och färga ägg tillbaka i tiden. Man kunde binda fast vackra växtdelar runt äggen och koka äggen i vatten och rödlöksskal, björklöv, ängsskära, kaffesump eller varför inte tillsammans med barken av vildapel!

Det var inte ovanligt att rista in mönster med en kniv på ägget. En dräng kunde rista in en pigas namn på ägget och ge henne det i kärestagåva! Om drängen kom åt en fläsksvål kunde han gnida in ägget med det och få en extra fin glans på sitt ge-bort-ägg!

I början av1900-taletblir det vanligt att använda speciella ”köpefärger” till äggen, precis som vi gör idag!

Text: Karin Hjelmér och Eva Lindén, Fredriksdal museer och trädgårdarFoto från Påskfesten på Fredriksdal 2013: Katarina Fagerström