SKRIKA. Det är skönt!

Vi räknade till tre och sen skrek Kristian och Thomas rakt ut. I pausen hade vi nämligen pratat om hur befriande det kan vara att få skrika ut sina känslor. Efter att dom båda hade skrikit fanns det inget tvivel vad det var för känslor som svingades ut ur deras strupar, dom tyckte det var skitkul att vara tillbaka med Bushwick Book Club på Dunkers. Boken för aftonen - Alice Munros För mycket lycka

Det fanns heller inget tvivel om att besökarna vara glada över duons återkomst. En trevlig stämning fyllde Dunkers konsertsal, en förväntan inför artisternas tolkningar låg som ett täcke och i vanlig ordning spred Kristian och Thomas ett lugn fyllt av innerliga skratt.

Sen var det dags, första band på scen – Fallen trees. Jäklar va bra dom var! Visst, jag är löjligt svag för folkpop generellt men jag lovar det var inte en person inne i salen som inte diggade med. Med ett imponerande behandling av stränginstrumenten, ett välsvarvat trummspel och helhärlig stämsång gjordes alla förväntade resor till nya utsiktsplatser. Det var länge sedan Thomas hörde bandet spela live men han var utan tvivel lika imponerad som jag som aldrig hört dom och han avslutade med ”grymt, länge sen jag hörde dom och det har verkligen hänt grejer”.

Andra artist på scen var The Naima train, Sveriges loopdrottning. Nu kanske du tänker, vadå loop? Och det var lite den känslan jag fick igår när hon började spela. Det vandrade liksom ett frågetecken runt om i salen….ska det låta såhär? Men efter ett tag började folk hajja – det ska det ju och jäklar va coolt, hon gör verkligen allt det där själv. En imponerande musikalitet blandas med en förförisk röst som hoppar kontrollerat mellan moll och den ljusaste av älvsång. Helt klart imponerande, se videon nedan så hajar du med….wow!

Slut där? Nej givetvis inte. Kristian och Thomas gör ju annat än hänger på bokklubben varje dag. Kristian är författare och bjuder publiken på en poetisk tolkning av Munros noveller. En tolkning som blandar vardagsreferenser och ett imponerande vokabulär med humor och en handfull förkylningsslem. Det märkliga med hans 2sidiga text är det är fint (till och med det om slemet), och jag har hör vart varje ord vill ta mig. Sen kommer hans vapendragare Thomas upp på scenen tillsammans med sin skivproducent och drar av en av låtarna som kommer ut på skiva nu i vår. eller ja, ”drar av” är kanske fel uttryck för det är en så löjligt fin stämning över låten. En låttext som sätter sig, ett harmoniskt gitarrspel som bäddar en stor skön säng där Thomas påtagliga skånska landar oväntat mjukt (även för en upplänning som mig). Den sista textraden innehåller en referens till just lakanen i din säng och då är et dags att gå hem….

Vi applåderar och ler storartat, inte endast för kvällens leverans utan för att vi vet att de är tillbaka igen redan 26 mars. Missa inte det! Bushwick Book Club HBG   

The Naima train i Musikhjälpen