Biggles, finns han?
Mitt bland mäktiga, ibland storsvulstiga, filmer med en otrolig story och fantastiska effekter har vi nog alla tänkt tanken – var får de allt ifrån?På senare tid har jag läst allt fler memoarer, en helt ny typ av böcker för mig. Eftersom jag är historiskt och tekniskt intresserad så har jag läst en hel del memoarer skrivna av de som var med. Plötsligt blir det klart att det behövs inga dånande soundtracks, eller pålagda effekter. Verkligheten överträffar dikten, vi behöver bara bli påminda om det ibland.Till exempel genom att läsa ”First Light” av Geoffrey Wellum. Som 17åring anmälde han sig till pilotträning i det brittiska flygvapnet, bara månader innan landet gick i krig 1939. Tre år senare kollapsade han, utbränd som säger vi idag.Och kanske vågar jag säga att det var tur, för Geoffrey Wellum bearbetade sina krigserfarenheter genom att skriva ner dem. Han gjorde det som en terapi för sig själv, tills hans texter lästes av någon annan person först 50 år senare! Geoffrey Wellum blev då intervjuad om andra världskrigets offensiver och kanske tänkte han sig inte för, men lär ha sagt till reportern – ”tja, har du lust att läsa själv har jag egentligen allting nedskrivet”. När extasen kommit ner till hanterliga niver på förlaget blev resultatet boken First Light. Det Geoffrey Wellum berättar för oss i känns väldigt personligt och nära, kanske för att det aldrig var tänkt att bli någon bok. Det känns som om han lika gärna skulle sitta och berätta för sina vänner på byns lokala pub. Genom hela boken har vi en berättelse levererad med underfundighet och understatements, på bästa brittiskt vis. Av en slump upptäckte jag att brittiska BBC gjort en filmatisering utifrån hans memoarer. I filmens prolog framträder lite oväntat Geoffrey Wellum själv. Han lever och är 91 år idag. Geoffrey Wellum är en av premiärminster Winston Churchills ”så få” i det berömda talet i parlamentet. Vi blir snabbt varse att detta inte är något vanligt levnadsöde; ”Folk frågar mig ofta hur jag kan komma ihåg allt det här. Jag undrar istället hur ni kan förvänta av mig att jag ska glömma det. Det handlar inte så mycket om att komma ihåg. Jag ser saker, ansikten, platser, människor. De är alla kvar. Erfarenheterna att vara Spitfirepilot under slaget om Storbritannnien följer med dig hela livet. Det finns inget du kan göra åt det.” säger han i filmens inledning.Humorn från boken verkar ha bleknat. Kanske har ålderns vishet slutligen fått övertaget i denna karismatiska personlighet. Vi får hoppas att hans nedskrivna sidor har haft den effekt de behövde ha. Så nästa gång du tänker ”urk, gammal dammig historia”, ta dig till närmsta bibliotek och låna Geoffrey Wellums memoarer! Dessutom är det ju extra bekvämt att få tag i boken nu, när alla bibliotek i nordvästra Skåne delar böcker med varandra.