Ett jobb för tre kor i Bruces skog
Ett töcken av träd. Kvistar och grenar river i ansiktet, fötter trampar fel, händerna tar emot i fallet, solen steker. Långt inne i den snåriga slyn står törstsläckaren, en stor balja med automatisk pump som fyller på med nytt friskt vatten hela sommaren. Den första utmaningen är att lära sig var den finns. Den andra att reda upp i den snåriga, täta ogästvänliga skogen. Prinsaskogen är inget ställe för flanerande människor. Men på sikt! Heja er, korna Dahlia, Maj och Ragnar, Fredriksdals vänekor som röjer upp i Bruces skogs Prinsaskog.
Ekar kan snart leva i tusen år även här
Dahlia har varit med förr. För ett år sedan idisslade hon upp skott och revor i Bruces skogs sly. Tack vare hennes, Sirsars och Doras insatser under sommaren 2012, tittar en mångfald av träd fram. Ek, till exempel. Detta träd som är beroende av att kunna bada i ljus då och då, har nu fått lite livsluft bland de många björkarna. Nu finns tvåhundraåriga ekar som trivs bättre och ser en ljusnande framtid i sina långa liv mot tusen år. Och de späda ekspetorna kan få en chans att etablera sig i Prinsaskogen. Sälg, rönn, hassel och avenbok har också växt till sig sedan i fjor.
Klimatsmarta kor
I år har Dahlia sin kvigkalv Maj och tjuren Ragnar som sällskap. Vänekor är anpassade till att leva av växtligheten i skogar och andra magra marker som ändå inte skulle gå att använda till att odla mat. Därför behöver värdefull åkermark inte tas i anspråk för bete utan kan istället användas för att odla vår mat. Lantrasdjuren står för en miljövänlig och klimatsmart djurhållning för framtiden.
Prinsaskogen som är en del av Bruces skog har varit skogsbeväxt åtminstone sedan 1746. Förr var det vanligt att betesdjuren föddes upp i skogarna men sedan 1960-talet har Prinsaskogen varit utan betesdjur. De äldre svenska lantraserna har stora fördelar i naturvårdsarbete i värdefulla miljöer. De har en god förmåga att röja sly som annars skulle ta över marken. De är också lättare än moderna koraser och trampar därför inte sönder markens växtlighet. Till skillnad från djur i de flesta vanliga jordbruk, behöver lantraskorna väldigt sällan behandlas med avmaskningsmedel som skadar markens biologiska mångfald.
En ljusare framtid och hoodiladi hoppsan vilken dag
Tack vare Fredriksdalskorna återskapas och utvecklas de biologiska värdena i skogen. Och de gör skogen till en viktig del av det framtida naturreservatet Bruces skog. Du som bevittnar kosläppet den 14 maj, eller stöter på kossorna under en promenad i Bruces skog, kan berätta för dina barnbarn om den nya spännande naturresa som tog fart på 2010-talet. Om några år är den snåriga Prinsaskogen förvandlad till en framkomlig vacker hagmark med större mångfald av växter, djur och svampar.
Och vad gäller kossorna väntar förhoppningsvis en magisk sommar… I de spirande björkarnas skugga och under Bruces skogs stjärnhimmel förväntas kärlek uppstå mellan Dahlia och Ragnar. Nästa år får en ny kalv hänga med ut på betet.
Välkommen på kosläpp 14 maj klockan 13.00
Du som missade årets kosläpp på Fredriksdal i vintriga mars får nu en ny chans. På tisdag 14 maj lämnar Dahlia, Maj och Ragnar Fredriksdals trygga hägn för nytt bete i Bruces skog. Vi ses i Bruces skog klockan 13.00!
Utvecklingen av Prinsaskogen är ett samarbete mellan Fredriksdal museer och trädgårdar och Stadsbyggnadsförvaltningen inom Helsingborgs stad.
På bilderna: Bruces skog, sly i Prinsaskogen, vitsippor i Bruces skog, skylt som bjuder in till tisdagens kosläpp, foto från Fredriksdals kosläpp i mars 2013. Foto: Katarina Fagerström
Se karta över kosläppsplatsen i Bruces skog och mer info här.
