Fruktbar kollision mellan konst, kossor och klimat

I Med känsla för grönt – en utställning i Fredriksdals anda är det konsten som får berätta om arbetet på Fredriksdal museer och trädgårdar med fokus på det ekologiska samspelet. Genom olika uttryck av samtidskonst, äldre landskapsmåleri och naturhistoriska föremål möter besökaren nya perspektiv och upplevelser av vad hållbar utveckling kan vara.

Besökaren upplever utställningen bäst genom att ta del av den audioguide som finns i appen Guide Helsingborg. Ciceron är Jakob Sandberg som är biolog på Fredriksdal. Hans specialitet är ekologi och naturvård. Jakob brinner för hur vi som samhälle ska kunna kombinera bevarande av naturens stora mångfald med att kunna producera all den mat som vi behöver på ett hållbart sätt.

Kulturkortet följde Jakob genom utställningen under byggtiden. Det blev några spännande nerslag som visar dess bredd – från konst till koskit. Det är intressant att höra hans tolkningar framför några av utställningens konstverk. Att han är biolog går inte att ta miste på.

Gamla lantraser ger miljövänligare mat

Framför landsskapsmotivet Stynget av Niels Kreuger stannar Jakob till och berättar om vad vi ser:

– Målningen är gjord 1907, troligen på Öland eller i Halland. Kon betar på en åker eller betesmark och i bakgrunden syns en åker med råg. Tavlans titel ”Stynget” var ett lokalt namn för hästbroms, som biter och suger blod av däggdjur. Det syns att de irriterar och anfaller henne. Kon är troligtvis en lite äldre dam av smålandsrasen, en lokal lantras som tyvärr inte överlevde fram till våra dagar när vi återigen har börjat förstå hur viktiga de kan vara för miljövänlig matproduktion.

– På vilket sätt då?

De äldre raserna är anpassade till ett hållbart lantbruk utan handelsgödsel och fossila bränslen. Under 1800-tal och 1900-talet förändrade kornas mat, från vilda växter till mer näringsrikt kost – som krävde mer energi att producera. Nya raser avlades också fram som växte snabbare på det mer energikrävande fodret. De gamla lantrasdjuren producerar ofta mindre mängder kött och mjölk, men de producerar högkvalitativa produkter med betydligt mindre energi och näringsämnen. Detta motverkar problem som övergödning av land och hav och förlust av biologisk mångfald.

Hotat triangeldrama

I utställningen lyfts det känsliga samspelet mellan djur och växer fram på olika sätt. Människan är också en del i det ekologiska samspelet. Människa och natur samspelar i formandet av kulturlandskapet. Som djur och växter formar sin livmiljö. Ett sådant beroendespel illustreras i utställningen genom ett hotat triangeldrama som innehåller två rödlistade arter – en fjäril och en ört – samt en myra.

Fjärilen alkonblåvinge (Maculinea alcon) lever på fuktiga öppna marker. De lever kort och intensivt under fyra sommarveckor. Därefter lägger de sina ägg på klockgentianans (Gentiana pneumonanthe) knoppar. Efter en vecka kläcks äggen och de unga larverna livnär sig sedan på värdväxten i tre veckor.

När larven har ömsat skinn för tredje och sista gången faller den ner från blomman och stannar i närheten tills den upptäcks av en arbetarmyra av arten (Myrmica rubra), vanlig trädgårdsrödmyra eller pissmyra. Fjärilslarven letar inte själv efter lämplig myra, utan dör om den faller ner för långt bort från en myrstack.

Myran bär larven till sitt bo. Det beror på att larverna avsöndrar myrferomoner som får myrorna att mata och vårda dem som om de vore myrlarver. Larven tillbringar sedan tio månader inne i myrkoloniernas larvkammare. Under försommaren förpuppas den och förvandlas till en fjäril.

Då Jakob beskriver det är det lika spännande som en skräckhistoria av Stephen King och visar verkligen vilket beroendeskap de olika arterna står till varandra. Liksom människans beroende till den natur som vi hotar hela tiden genom vårt sätt att leva.

Det viktiga sötvattnet

Den globala uppvärmningen hotar både natur och människor. Människan är beroende av sötvatten för sin överlevnad. Men de stora glaciärerna, som binder en stor del av allt sötvatten, är hotade och om de försvinner hotas hela mänskligheten.

I utställningen visas en stor målning av en ung konstnär från Helsingborg. Motivet i Caravans out of Empire av Viktor Rosdahl föreställer ett högt bergsmassiv med en glaciär och en frodig dal i Afghanistan. Det är storslaget och det behövs avstånd till tavlan för att kunna uppleva den ordentligt. Vår ciceron tolkar in både det hållbara sambandet mellan människa och natur och de faror som hotar då samspelet rubbas.

– Trots att målningen är så vacker får dessa tankar mig att associera vidare till hur viktigt en väl fungerande natur och stabilt klimat är för att världens medborgare ska kunna ha ett bra liv. I år är dessa tankar extra nära till hands. Delar av Afghanistan upplever nu den allvarligaste torkan som någon minns. Tyvärr är nu ännu fler människor på flykt från den torkan och svälten än de som flyr från olika väpnade konflikter i Afghanistan.

Men besökaren får inte bara möta de tydliga konsekvenserna av hur människan påverkar naturen negativt. Tvärtom istället. I utställningen lyfts människans roll för att framtiden ska bli ljusare. Genom att låta vår användning av naturen bli en del av lösningen. Genom att till exempel arbeta för att rädda hotade arter, ta hand om de vilda växterna och nyttja de gamla lantraserna som är mindre energislukande.

– Ett arbete som redan görs på Fredriksdal och som vi vill lyfta upp genom utställningen Med känsla för grönt – en utställning i Fredriksdals anda, avslutar Jakob Sandberg.

Utställningen öppnar på Dunkers kulturhus lördag 15 december 14:00-16:00, invigning 14:30.