Goenissen och levande ljus i granen
I lucka fem blickar vi bakåt i tiden tillsammans med Kulturmagasinet. I bilder och berättelser får vi en glimt av hur julen firades i Helsingborg för länge, länge sedan.
Barnens julfest i Gummifabriken
Ända sen 1910 hade fackföreningen på Helsingborgs Gummifabrik arrangerat julfest för de anställda och fram till någon gång på 1940-talet stöttade företaget festen ekonomiskt. Vid den här tidpunkten fick fackföreningen en ny ordförande, Gunnar Nordqvist, och han vägrade att gå upp till Henry Dunker för att be om pengar. Han tyckte istället att man skulle betala festen själva.
Konsekvensen blev att Gummifabriken anordnade en egen julfest för de anställdas barn, som på så sätt fick gå på två julfester. Bilden togs julen 1945.
Fotograf: Wallins foto.
Jultomten på barnhemmet
Långt innan jultomten trodde man i Sverige på en helt annan slags tomte, nämligen gårdstomten eller goenissen som han också kunde kallas. Den här tomten beskrevs som en liten gråklädd gubbe som var snäll mot husets ägare om han blev behandlad väl, men som kunde göra mycket skada om han inte var nöjd.
Dagens jultomte kommer ursprungligen ifrån Tyskland. Han härstammar från det katolska helgonet Sankt Nikolaus som levde i nuvarande Turkiet på 300-talet. Nikoalus var biskop och känd för sin stora och osjälviska givmildhet. Han var bland annat barnens beskyddare och på hans dag, den 6 december är det fortfarande vanligt att tyska barn får små presenter. Som kuriosa kan också nämnas att det är från den röda biskopsdräkten som tomtens kläder härstammar.
I Sverige hade vi en annan julklappsutdelare, nämligen julbocken. Han var en skämtsam figur som sprang runt i gårdarna, skojade och skrämdes.
Vid mitten av 1800-talet började olika former av massproducerat julpynt komma från Tyskland och då medföljde även den skäggige julklappsutdelaren, Santa Claes som blev så populär att julbocken försvann.
På bilden ser vi hur jultomten besöker barnen på barnsjukhuset en julafton på 1940-talet.
Fotograf: Lindberg Foto.
En sväng om på torget i juletid
Människorna som dansade kring granen på Gustav Adolfs torg i Helsingborg 1970 tänkte nog inte på att många danslekar har mycket gamla anor. Flera av de jullekar som finns omnämnda i källor från 1600- och 1700-talen är vanliga än idag. Dit hör bland annat danslekarna Skära havre och Räven raskar över isen.
Andra populära lekar vid jul var gissningslekar, styrke- och vighetstävlingar. Lika populärt då som nu.
Fotograf: AB Helsingborgs-Bild.
Julafton 1910
Julafton runt 1910 och familjen sitter finklädda tillsammans. På bordet ligger familjebibeln och julevangeliet ska strax läsas. Granen är smyckad med flaggor, smällkarameller, små glasklockor, glitter och stearinljus. Den första kända beskrivningen av en svensk julgran är från 1741 och då var det en grevinna som beskrev familjens julgran. Vid den här tiden var det bara de rika och adliga familjerna som hade julgran i Sverige men så småningom spred sig seden och blev allt vanligare. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet hade de flesta i Sverige julgran.
När bilden togs fladdrade inget annat än levande ljus i granen. Först omkring tjugo år senare skulle det finnas elektriska julgransljus som de flesta hade råd att köpa. Kanske inte lika stämningsfullt, men helt klart mindre brandfarligt.
Fotograf: Nelly Gunnarsson.
Lucia
Luciafirande 1949.
Fotograf: Lindberg Foto.
Det här är Kulturkortets julkalender. Följ med oss på vägen till Jul på Fredriksdal. I morgon öppnar vi lucka 6, missa inte det.Öppna lucka 1-4.
