Historien om ett lejonskelett

Har du lagt märke till skelettet av ett lejon i utställningen ”Through the eyes of Nathalia Edenmont  – Helsingborgs museers samling”?  I vanliga fall har skelettet sin plats i det naturhistoriska magasinet på Kulturmagasinet, men en gång levde lejonhonan på ett menageri i Malmö.

I mars år 1907 såldes kroppen av djuret till Helsingborgs museum. Lejonhonan var troligen gammal och inte i så gott skick. Säljaren, Luigi Notari skriver: ”Blott skelettet kan användas”.

Men vad är egentligen ett menageri? Och vem var Luigi Notari?

I arkivet på Kulturmagasinet finns flera gulnade brev av Luigi bevarade:

12/1 1907 Herr Gustaf Löfgren, Helsingborg

Jag vill härmed fråga om ni ville hafva en Känguru af en mindre sort, alltså fullväxt och gammal men den är inte stor, den dog nu i kväll, den hafva också en unge men ungen är inte död, visst ungen skulle dö så skall vi sända den med också. Kängurun äro felfri. Priset är mycket billigt, 20 kronor. Var snäll och svara med detsamma.

Högaktiningsfullt L. Notari Malmö /Menageriet Friisgatan

Helsingborgs museum öppnade 1909 och Gustaf Lövgren som var intendent, samlade aktivt djur till den blivande museisamlingen. Flera kom från Luigi: en björn, ett murmeldjur, en tibetansk katt, ett afrikanskt piggsvin och en alligator.

Men vem var nu Luigi Notari? Jag söker i släktforskarregister och finner att Luigi föddes 1891 i Uddevalla. Hans pappa var positivspelare och kom från Italien. När brodern Guiseppe föddes 1894, hade familjen flyttat till Åhus. Kanske begav sig sedan den unga Luigi ensam till Malmö och startade ett menageri.

Ett menageri var en samling exotiska djur som visades mot betalning, ett slags zoo. Ofta reste ägaren runt med djuren och visade dem på olika platser. Att djuren säkerligen inte hade det så bra vittnar breven i arkivet om. Sådana här djurförevisningar förbjöds i Sverige 1917, men då var det försent för vår lejonhona.