Julmatskuriosa förr och nu
Dagens julbord är en härlig blandning av gammalt och nytt, fastemat och festmat blandat med traditioner från olika landskap och länder. I lucka 21 lär Fredriksdal oss mer om julmatens historia.
I det gamla bondesamhället var kontrasten mellan vardag och högtid stor och det gällde verkligen också maten. Under medeltiden fastade folk fram till julaftons kväll. Därför innehåller julen egentligen en blandning av fastemat och festmat.
Lutfisken tillhörde fastematen och den åts framför allt på julaftonskväll som var den sista dagen i fastan. Den torkade gråsejen var den vanligaste typen av lutfisk i Skåne. Den lades i lut av bokaska på Annadagen för att svälla och serverades i Skåne med senapssås på svartsenap. Hur många av oss äter lutfisk idag? Vi har däremot gärna flera olika sorters sillinläggningar på julbordet. Det är en relativt ny tradition eftersom sillen förr ofta åts till vardags och var saltad.
Sedan har vi ju sovlet, köttet! Bönderna slaktade från oktober till december och sist slaktades grisen. I vanliga fall var alla vana vid torkad, rökt och saltad mat men typiskt för julen var att maten var färsk! Skåningarna älskade fläsk! Skinkan saltades ofta ner och sparades men på julbordet fanns revbensspjäll, pressylta och nykokt korv. Grisarnas tvättade tunntarmar fylldes och blev till fläskkorv, lungkorv, leverkorv och blodkorv. Vill du stoppa din egen korv till jul har du fina korvstoppningsböcker att bli inspirerad av och tarmar finns i mataffärerna!
Gröten är rolig för den var både festmat och vardagsmat. Till jul koktes gröten på finare gryn och med mjölk istället för med vatten. I mitten kunde mor lägga en stor klick smör och sedan åt familjemedlemmarna gröten ur samma fat. I tur och ordning doppade var och en sin sked och kom närmare och närmare smöret i mitten. På julafton serverades antingen bovetegröt, risgrynsgröt eller korngrynsgröt. Idag är risgrynsgröten vår vanligaste julgröt.
På julbordet kunde också finnas rödbetor, ärtor, potatis och kål. Den äldsta kålen är vår grönkål som ofta åts som långkål. Grönkålen kan användas till mycket annat gott! Varför inte prova att blanda den malen i pannkakssmet?
Det finns mycket mer att förtälja om julmat. Kom gärna till årets julmarknad på Fredriksdal museer och trädgårdar. I gårdarna berättar vi mer för dig om julens mat!
Det här är Kulturkortets julkalender och idag är det bara tre dagar kvar till Jul på Fredriksdal. Julmarknaden är nära nu!