Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet
Korsetten är ett av de mest kontroversiella klädesplaggen i modets historia. Vid slutet av 1800-talet fördes en het debatt i Sverige om korsettens vara eller icke vara. Ett litet plagg blev en stor politisk fråga.
Men handlade debatten verkligen bara om kläder? Vad kan korsettkriget berätta om dåtidens syn på kvinnligt och manligt, kroppsideal och klass?
Utställningen har producerats av Kvinnohistoriskt museum i Umeå, och utvecklats i nära samarbete med Henric Bagerius, historiker vid Örebro universitet. Om bakgrunden till utställningen säger han:
– Varför är det viktigt att göra en utställning om korsetten? Jo, det här är ett klädesplagg – en obetydlig detalj i den mänskliga historien, tycker nog en del – som likafullt kan vara en nyckel till dåtiden. Korsetten öppnar upp en dörr till det förflutna och hjälper oss att upptäcka olika uppfattningar om kropp, kön och sexualitet under det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet.
Henric menar också att vi också kan använda korsetten som en spegel för nutiden:
– Numera är det inte så vanligt att kvinnor snör sin midja. Men vi har många andra sätt att forma våra kroppar. Och förhoppningsvis kan den här utställningen väcka tankar om vad vi i dagens samhälle vill uppnå med formande underkläder, kroppsskulpterande träningspass och estetisk plastikkirurgi. Kanske är frågan som ställdes vid förra sekelskiftet lika aktuell idag: Varför är det så viktigt för oss att följa modets trender och forma figuren på olika sätt?”
I utställningen på Dunkers kulturhus får du en helt ny version på utställningen med många olika ingångar i debatten. Du möter både Sveriges första kvinnliga läkare Karolina Widerström som trodde korsetten var direkt livsfarlig. Du möter även rösträttskämpen Else Kleen som tyckte att korsetten behövdes för att männen med makt skulle ta kvinnors politiska engagemang på allvar.
I utställningen finns också filmer där Henric Bagerius provar korsett och reproduktioner av korsetter och klänningar från sekelskiftet 1900. Besökarna får också möjligheten att prova på hur det är att träna i korsett.
Här i Helsingborg kändes det också självklart att inkludera Nanny Palmkvist (1862-1940). Hon var folkskollärare som engagerade sig ibland annat i rösträtt, jämställdhet, folkbildning, djurrätt och barnrätt. Dessutom var hon en av de första kvinnorna som cyklade i Helsingborg. Det fick en hel del helsingborgare att sätta kaffet i vrångstrupen eftersom hon gjorde det utan korsett och med en kjol som slutade några decimeter ovanför anklarna.
Vad: Korsettkriget – en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet
Var: Dunkers kulturhus, Helsingborg
När: 10 juni 2023 – 7 januari 2024
Pris: Fri entré med kulturkort