Lantraser – ett levande kulturarv

Nu när det är dags för Jul på Fredriksdal kommer ni att kunna köpa nötkött av Fredriksdals lantrasdjur. Men är det skillnad på en ko och en ko? Och kan samma ko vara olika ”miljövänlig” beroende på vilken gård den växt upp? Här kan du läsa om vad lantraser är och hur köttet som många av oss äter kan bidra till att vi lämnar ett bättre avtryck i miljö och natur.

Kulturlandskap

All natur i Skåne är präglad av oss människor. Det vackra vi ser omkring oss i Skåne är alltså inget naturligt urtillstånd utan ett kulturlandskap. Den stora biologiska mångfald av djur och växter som Skåne rymmer är helt unik ur ett svenskt perspektiv. Det är spännande och hoppingivande att den mångfald som vi nu får kämpa för att bevara till stor del har växt fram tack vare människors skötsel av ängar och betesmarker i det gamla bondesamhället. Det handlar inte om att låta bli att bruka vår jord – utan om hur vi gör det.

Lantraser – vettig matproduktion i ett föränderligt klimat

När såg du en ko senast? Antalet bönder med djur som sköter de värdefulla markerna minskar dramatiskt. Speciellt minskar antalet gårdar med kor, som är extra viktiga för den biologiska mångfalden. Ett annat problem är att de äldre husdjursraser som tillsammans med våra förfäder formade landskapets mångfald numera bara finns på en försvinnande liten andel av de lantbruk som finns kvar i landet och är med andra ord starkt utrotningshotade. Dessa så kallade lantraser har under lång tid anpassats till att klara förhållandena här i Norden. De kan leva på magrare foder än moderna raser, vilket betyder att vi skulle kunna minska odling och import av kraftfoder. Eftersom lantrasdjur klarar sig fint på bete i skogar och annan mager mark, så kan mindre åkermark tas i anspråk för djurhållning och istället användas för att odla mat till oss människor. Med lantraserna blir en klimatsmart och naturnära matproduktion möjlig som samtidigt skulle hjälpa oss gynna den biologiska mångfalden och flera andra av Sveriges 16 miljömål. Det är viktigt för oss att bevara lantraserna – både som goda naturvårdare och för att säkra vår matproduktion i ett föränderligt klimat. Och när det kommer till smakupplevelser har köttet från många lantraser mycket fina gastronomiska egenskaper som gått förlorade i flera av de moderna raserna.

Mångfunktionella landskap

Sveriges ”moderna” landskap är knivskarpt uppdelat i mark för odling, djurhållning, skog, infrastruktur eller stad. I det tidiga 1800-talets landskap, som Fredriksdals kulturlandskap ger ett smakprov på, var marken betydligt finurligare indelad i ett mångfunktionellt landskap. Ängen levererade hö till vinterfoder men samtidigt fanns där träd som levererade stängsel- och byggnadsmaterial. Skogen stod för timmer, men det var även där som husdjuren betade. Vägarna var viktiga för transporter, men vägrenarnas växtlighet kom också till nytta i form av hö. Ett mycket intensivt men mångsidigt nyttjande av resurserna som skapade ett myller av liv i markerna.

Fredriksdals inspirationslantbruk

På Fredriksdal försöker vi skapa ett litet sådant kulturlandskap som en liten pärla för upplevelser och inspiration till framtida möjligheter. Lantrasdjuren som är överlägsna naturvårdare formar landskapet. Och landskapet föder djuren. Sommartid betar de på betesmarkerna och vintertid får de hö som skördats på Fredriksdals ängar. För varje år blir ängarna och betesmarkerna finare av djurens och slåtterbalkens skötsel. Det skapar i sin tur förutsättningar för fler vilda växter och djur. Frön av vilda växter samlar vi in i Skånes natur och sår i ängarna som nu blomstrar finare än någonsin. I markerna hittar man brudbröd, orkidéer, gullvivor och mandelblom.  Det är fantastiskt med tanke på att Fredriksdal ligger mitt i staden.

Stadsodling och stadslantbruk

Se det gärna som ett hoppfullt tecken för framtiden. Det är möjligt att producera fin mat och foder till husdjur genom odling och husdjursuppfödning mitt i stan. På köpet får man en vackrare miljö som rymmer vilda växter och djur. När du ser dig omkring där du bor, så upptäcker du kanske många ytor som skulle kunna bli betesmark eller äng i stil med Fredriksdal? Ett exempel på hur man kan göra är det nya skogsbete som Fredriksdals kor hjälper till att skapa i Helsingborgs nyaste naturreservat Bruces skog.

På Fredriksdal håller vi Vänekor och Skånsk röd – lantraser som är en levande länk tillbaka till de husdjur som våra förfäder levde av. En del av vårt kulturarv som samtidigt kan vara en del av vår framtid. Genom att välja kött och ost från de hotade lantraserna möjliggör man att fler lantbrukare kan bevara dem för framtiden. Under Jul på Fredriksdal kan du köpa med dig och testa olika delar färskt nötkött. Så ta fram dina kokböcker och läs på hur man bäst tillagar flankstek, rostbiff eller kanske en njurtapp och välkommen hit till Fredriksdals Kött & Chark. Och vill du diskutera klimatsmart mat, naturvård eller lantbruk i staden så ses vi kanske på julmarknaden eller någon annan dag på Fredriksdal. Varmt välkomna!

Jakob Sandberg, Botanist/landskapsvårdare på Fredriksdal museer och trädgårdar

Träffa Jakob i Fredriksdals Kött & Chark söndag 8/12 kl. 11 – 14.

Vill du vara med och sköta Lillarydgårdens ängar och hässja fint ängshö? Planera redan nu in den 9/7 2014 när det är slåtter med musik, kaffeservering och hässjning.

På bilderna: 1) Vildrosorna blommar där Vänekorna är utsläppta på bete. 2) Vänekorna betar bland brudbröd och käringtand. 3) Kulturlandskap i staden. Betesmarken är antagligen Helsingborgs vackraste bullervall. 4) Lillaryds äng i maj månad. Här blommar orkidén majnycklar vars frön sprids när man torkar och flyttar hö. 5) Lillaryds äng i mitten av juli. Dagen efter slåttern och höet med höskallra och många andra örter torkar. 6) Ängshöet körs in för att användas i vinter. 7) Fredriksdals Vänekor som kulturarbetare bland ekarna i naturreservatet Bruces skog.