Mysig mölla maler mjöl

Det finns flera fina möllor i och runt Helsingborg och som är värda att besöka. Ståtliga kulturarv som har sin naturliga plats i det Nordvästskånska landskapet. Sophiamöllan i Viken ligger mig varmt om hjärtat. Tillsammans är vi ett gäng ideella krafter som gärna visar upp holländaren. Och intresset är stort.

Under sommarmånaderna öppnar vi portarna till Sophiamöllan vid flera tillfällen. När vindarna är gynnsamma kör vi igång vingarna och maler mjöl. Men det får inte blåsa för lite och inte heller för mycket, det sistnämnda är ju en utmaning eftersom det gärna blåser mycket i Skåne. Därför tycker jag alltid att det är lite högtidligt när möllan kör igång; vingarna snurrar majestätiskt, kugglhjulen knakar och mellan de roterande stenarna förvandlas säd till mjöl. Att få se Sophiamöllans vingar snurra på håll är så vackert!

Det är en konst att få till ett bra mjöl som är lagom grovt. Vindarna har stor påverkan på hur vi maler, med andra ord ett hantverk som tar lång tid att förstå och lära sig. Det nymalda mjölet åker ner i en stor säck som vi sedan mäter upp i papperspåsar och säljer. Nymalet mjöl har en särskild doft och det smakar dessutom annorlunda än det vi är vana att köpa i affären. Det är mycket godare!

Intresserade som besöker Sophiamöllan kan först se en film om Sophiamöllans historia. De som är lite äldre slår sig gärna ner och lyssnar på den välbekanta berättarrösten. För helsingborgaren Hasse Alfredsson har en särskild plats hos många av oss.

En favorit bland barnen är att få mala sitt eget mjöl i den handvevade kvarnen. Det är en skön kontrast till den stora mekaniken i möllan. Jag minns särskilt en pojke som spenderade större delen av en somrig söndagseftermiddag med oss för att mala grahamsmjöl. När han var färdig hade han malt 400 gram mjöl som hällde ner i en papperspåse. Innan han gick viskade jag i örat på honom att han hade en skatt i sin hand. Och så berättade jag varför. Att de godaste pannkakorna innehåller grahamsmjöl från Sophiamöllan…