Stillheten – inte så (st)illa

HW
Henrik Wilhelmsson
Detta innehåll är äldre än 180 dagar.

Jag ska ärligt talat säga att jag trodde tre timmar skulle passera ganska långsamt när jag och mitt fellow kulturtanssällskap slog oss ner på Lillan på Stadsteatern igår kväll. (Ta i beaktande att jag timmen innan teatern hade fått massage och var ganska såsig i huvudet.)

Men tji fick jag! Lars Noréns Stillheten var allt annat än stilla. Ruskigt bra skådespeleri och snygg ljussättning. Det hände något med karaktärerna hela tiden och det fanns inte tid att låta tankarna vandra iväg till något utanför det som hände på scen.

De andra i publiken verkade hålla med mig. De levde sig in i det. Det ojades, kommenterades och fnissades från sidlinjen och det kändes som att vi kikade in på en riktig familj där alla var svikna och dysfunktionella på sitt vis. Det låter kanske tungt och konstigt, men det var väldigt underhållande!

Jag kan alltså varmt rekommendera att du ser Stillheten som spelas fram till 28 februari. Gör dig en egen uppfattning om den. Och om du får feeling – dela med dig av upplevelsen ( eller någon annan kulturupplevelse) här i en egen artikel. Du behöver registrera dig (om du inte redan gjort det). Sen är det bara att sätta igång och skriva!

Som med alla pjäser som spelas på Lillan så har du rabatt med Kulturkortet: 170 kronor (ordinarie 220 kronor) 

Biljett fixar du på Stadsteaterns hemsida

Prenumerera på vårt nyhetsbrev