Vad säger ett porträtt?
Kanske har han nyss ätit. Han ligger lojt i gräset, mätt och nöjd, och stöder kroppen på armbågen. Han fäster blicken på något som kamerans lins inte når och beskådaren aldrig får se. Blåsten böjer det långa håret i en riktning långt bakom hans rygg. Vid hans fötter gapar öppna vidder och fri sikt, mil efter mil. Här är han kung.
Porträtt i kamerans tidevarvs begynnelse
Då kameran som ny uppfinning hade etablerat sig i Sverige under mitten av 1800-talet var det de väl bemedlades nöje att gå till fotografen. Att bli förevigad i ett porträtt var högtidligt. Något som kanske gjordes högst en gång i hela livet. De välbärgade borgarna poserade framför kameran med noga uttänkt rekvisita för att förmedla sin klass, status, makt, pengar och inte minst moral.
Här är några koder du kanske känner igen. Erinra dig ett typiskt porträttfotografi av en eller flera personer av välmående rang från 1800-talet och checka av följande:
Blicken – alltid stilla sökande ut ur bilden. Näsan visas i hel- eller trekvartsprofil. Kläderna – Givetvis hade man valt ut sina snyggaste kläder inför fotograferingen. Delikata detaljer på puffärmar, i tygets mönster, på slag och i knappar, med mera, förmedlar klass och välstånd. Dekoren – för att hylla allmogen i det nationalromantiska tidevarvet kunde den avporträtterade posera vid till exempel en gärdsgård. I bakgrundens kuliss kunde ett grekiskt Pantheon resa sig och visserligen stå i lite fånig kontrast till gärdsgården. Men på den tiden var det en kombination som kommunicerade historiskt och kulturellt intresse. Manlighet – män tar plats. Deras armbågar och ben tar upp hela bildytan och ger en fingervisning om vilken plats de tar i det offentliga rummet. Kvinnlighet – getingmidjan visas upp lite extra med hjälp av lätt utställda armbågar så att en snedställd romb tar form. Händerna vilar lätt och avslappnat i knät. Inget hårt kroppsarbete tynger denna kvinna. Svalheten – går igen i alla porträtt.
Det skulle kunna ha varit en vit välbärgad helsingborgare under 1800-talets bästa år som ligger där i gräset med en perfekt profil. En man som är mån om sin image. Han vill uppfattas som en avslappnad men skärpt man, välmående och med intresse för naturen. Men det är en lejonhanne. Och gräset han rastar på växer på platsen där en massaker på Afrikas sista vilda djur pågår.
Nick Brandts närgångna porträtt av Östafrikas lejon, giraffer, elefanter, gorillor, en och annan hyena, zebror, fåglar, har en slående likhet med borgerskapets porträtt. Samma högtidlighet fångar geparders och lejons profiler i en fotogenisk riktning utanför fotografiets ram. De utstrålar livslång visdom, rik på erfarenheter om död och överlevnad.
Bara de prostituerade och mentalsjuka bryter mot de etablerade porträttkoderna i 1800-talets foto:
En blick rakt in i kameran. Lite för mycket pyngel i hattdekorationen. Blottade dåliga tänder i en lidandes ansikte.
Och plötsligt berättar fotografiet en historia om människan som står framför linsen.
I flera veckor kan Nick Brandt vänta in rätt ljus och rätt komposition för att få till den där Bilden. Inte den som visar Afrikas fantastiska djur så estetiskt som möjligt. Utan den som fångar motivets själ och låter oss betraktare komma den in på livet. Och som får oss att vakna och förstå att vi kan hindra dem från att bli det sista vi ser av Afrikas vilda djur.
Se Nick Brandts porträttbilder i On This Earth A Shadow Falls på Dunkers kulturhus. Har du Kulturkort går du in gratis. Utan Kulturkort kostar det 70 kronor för vuxna och 35 kronor för studerande.
Fotnot KulturCamp
Dunkers pedagog Anja Petersen har skrivit avhandlingen På visit i verkligheten. Missade du KulturCamp och den spännande resan genom porträttfotografiets historia i sällskap med stimulerande improvisationstolkningar? Synd. Kom nästa gång istället. Förena lärdom med äkta nöje den 20 mars och den 8 maj, båda tillfällen kl. 18.30. Evenemanget passar vuxna som ungdomar.
Entré kostar 100 kronor men du som har Kulturkort betalar bara 80. Ungdomar upp till 18 år studenter betalar ingenting alls. Passa på att fika innan föreställningen börjar eller i pausen i övre foajén utanför Dunkers teatersal.
Foto: Lion Before Storm av Nick Brandt; från KulturCamp 13 februari av Katarina Fagerström; Gorilla on Rock (beskuren) av Nick Brandt; från KulturCamp 13 februari av Katarina Fagerström; från utställningen On This Earth A Shadow Falls av Wiveka Krantz.
