Vanni Jung Ståhle – pristagare i Årets bild 2020

MR
Mikael Rudesjö
Folkets hus, Vanni Jung Ståhle
Detta innehåll är äldre än 180 dagar.

Den 21 mars öppnade Dunkers kulturhus årets upplaga av utställningen Årets Bild med de vinnande och de nominerade bidragen tagna under reportageåret 2019. Kulturkortet ställde några frågor till Årets Rookie och mottagare av Nikons Specialpris, Vanni Jung Ståhle.

Du har bland annat gått Nordens fotohögskola på Biskops Arnö. Hur väcktes ditt fotointresse?

– Det började när jag gick i gymnasiet. Innan målade jag och tecknade men hade inte riktigt samma tålamod. Därför passade foto mig bättre. Sedan upptäckte jag att jag var bra på det och tyckte det var roligt. Först var jag mer inriktad på konstfotografi men med tiden började jag mig intressera mig mer för dokumentärfoto. Mötet man har när man fotografera någon blev allt viktigare och viktigare.

Vad tog du för bilder med din allra första kamera. Vad var det för kamera?

– Min första kamera var en Canon 500D som jag köpte för pengar jag fått från mitt första sommarjobb. De första bilderna var på sådant jag hade nära – mina vänner, min familj, vår trädgård, min första pojkvän och mina husdjur. Sådant som är hela ens värld när man är 15.

Du blev två i Årets Vardagsliv Sverige med en bild att ett dansande par. Hur blev bilden till? Din tanke bakom bilden?

– Jag var i Blomstermåla och fotograferade mitt examensprojekt. Jag såg en affisch på Coop att de hade dans i folkets hus varannan söndag. Så Jag frågade om jag fick komma och de sa att det gick bra. Paret som dansar kom förbi mig när jag stod vid scenen. Sedan när jag gick igenom de hundratals bilder jag tagit föll jag för hennes blick och hur fint de klamrar sig fast vid varandra.

Dina bilder från Blomstermåla tog tredje pris i Årets Porträttserie. Hur kommer det sig att du valt att dokumentera den orten?

– Jag valde att fotografera i Blomstermåla eftersom jag själv är uppvuxen i närheten och hade ett kontaktnät i byn. Jag gick på högstadiet där och flyttade ifrån det så fort jag slutade skolan. Det var som ett vägval av de som valde att stanna eller åka. Efter att bott på flera olika städer både i utanför Sverige så flyttade jag till Stockholm. Då börjar min identitet av att komma från Småland bli större. Jag undrade vad som skett med de som jag umgicks med och som valde att bo kvar. Jag började åka tillbaka dit och fotografera, nu har jag gjort det sporadiskt i ett par år.

Du själv kommer från Pataholm, en mindre ort i Småland. Vad betyder hembygden för dig?

– För mig betyder det att faktiskt kunna vara någon. Alla känner en eller ens familj, vilket både kan vara fint och ibland jobbigt. I Stockholm är man så anonym, det fina i mindre orter är att man faktiskt kan vara någon.

Vad betyder det för dig att du blev årets Rookie och fick Nikons Specialpris?

– Jag blev så glad när jag fick reda på att jag var årets Rookie. Förutom att det är ärofyllt och smickrande har det öppnats många dörrar, vilket kan behövas nu när jag kliver ut i frilanslivet.

Vilket är ditt drömuppdrag som fotograf?

– Mitt drömuppdrag i större perspektiv är att jag ska kunna försörja mig med fotojobb som jag tycker är meningsfulla. Att jag ska kunna utvecklas och bli en bättre fotograf. Men om jag ska tänka i något mindre perspektiv så vore det kul att göra en bok av alla de bilder jag tagit i Blomstermåla trakten. I och med att jag fotograferat där ett par år så blir det en större och större samling jag kan jobba med.

Kulturkortet tackar för intevjun och önskar Vanni Jung Ståhle lycka till i framtiden.

Årets Bild arrangeras av den ideella organisationen Pressfotografernas Klubb (PFK) sedan 1942 och räknas som Sveriges största och mest prestigefyllda tävling inom genren fotojournalistik.

Årets bild 2020 visas fram till 26 april på Dunkers kulturhus.

Lämna en kommentar