Konsert: Daumants Liepins

Konsert: Daumants Liepins

För fyra år sedan deltog Daumants Liepins från Lettland i vår festivals Master Class. Han gjorde ett starkt intryck på alla när han spelade Rachmaninovs andra pianosonat. Fyra år senare har Daumants vuxit ut från mycket talangfull student till en mogen artist.

Han har vunnit många stora pianotävlingar, den senaste 2019, då han tog hem Vendôme Prize i Verbier. Det innebär att han i år kommer att få framträda med en recital i Verbiers prestigefyllda festival. Det får inte vem som helst.

Daumants Liepins kväll i Helsingborg är mycket bred. Där finns Schumanns mycket romantiska sonat, Ravels klassicistiska sonatin och Liszts återhållsamma målning. Särskilt spännande blir det att höra tolkningen av Samuel Barbers intensiva pianosonat, en av den amerikanska musikens finaste verk. Daumants studerar vid Musikhögskolan Ingesund för Julia Mustonen-Dahlkvist.

PROGRAM

  • FRANZ LISZT (1811-86)
    Sposalizio ur Années de pèlerinage (Pilgrimsår) (1838)
  • ROBERT SCHUMANN (1810-56)
    Pianosonat nr 1 i Fiss-moll op. 11 (1835)
    Introduzione. Un poco adagio. Allegro
    Aria
    Scherzo
    Finale. Allegro un poco maestoso

Paus

  • MAURICE RAVEL (1875-1937)
    Sonatine (1903)
    Modéré
    Mouvement de menuet
    Animé
  • SAMUEL BARBER (1910-81)
    Pianosonat i Ess-moll op. 26 (1949)
    Allegro energico
    Allegro vivace e leggero
    Adagio mesto
    Fuga: Allegro con spirito

Om programmet
Franz Liszts Sposalizio ingår i samlingen Années de pèlerinage, som Liszt komponerade i Italien. Han hade lämnat Paris tidigare tillsammans med sin älskarinna, den gifta grevinnan Marie d’Agoult. Mötet med den italienska renässanskulturen fick en avgörande betydelse för Liszt och titlarna i samlingen avslöjar hans kulturintresse. Liszt fördjupade sig i Petrarcas sonetter och Dantes Divina Comedia och han såg tavlor på museerna. Sposalizio är en målning av Rafael, som hänger i Breragalleriet i Milano. Målningen skildrar Josefs och Marias bröllop. Liszt målar med bred pensel skilda stämningar allt ifrån det innerliga till det passionerade. Kanske låg det i hans undermedvetna vid komponerandet hur omöjligt ett framtida giftermål med Marie var?

Robert Schumanns Pianosonat nr 1 i Fiss-moll publicerades anonymt som ”Pianoforte Sonata tillägnad Clara av Florestan och Eusebius”. Sonaten är den mest okonventionella av Schumanns tre pianosonater. Den liknar mer en fantasi där helheten hålls samman av ett litet motiv, en fallande kvint, som först hörs i introduktionen i basstämman. Introduktionen av första satsen är mer än en introduktion genom sin känslomässiga tyngd. Det följande allegrot inleds med en rytmisk figur som går igenom hela satsen, så typiskt för Schumann. Den andra satsen, Arian, som baseras på en tidigare skriven sång, An Anna, har beteckningen Senza passione ma espressivo.( Utan passion men uttrycksfullt). Kanske ville den förälskade Robert inte skrämma den blott 14-åriga Clara Wieck med för starkt känslouttryck. Liszt lyfte speciellt fram denna sats och kallade den ”en sång fylld med stor passion, uttryckt med lugn.” Scherzot har intressanta kontrastdelar. En är en kärleksfull parodi på en polonäs, Alla burla ma maestoso, som ett skämt, men pompöst. Finalens två dramatiskt olika teman speglar Schumanns fantasifigurer Florestan och Eusebius, två sidor av hans sammansatta personlighet, den utåtriktade entusiastiska och den inåtvände reflekterande.

Maurice Ravel skrev första satsen av sin pianosonatin till en tävling. Det gällde att skriva första satsen i en sonatin som inte fick vara längre än 75 takter. Ravel lämnade in sitt manuskript under pseudonym. Tidskriften som utlyst tävlingen gick i konkurs och därför delades inget pris ut. Första pris torde annars ha gått till Ravel, även om hans bidrag var ett par takter för långt, eftersom han var den ende som hade lämnat in bidrag! Den tresatsiga sonatinen fick sin premiär 1906. Den inledande satsen har två skilda teman som en normal sonatsats. Eftersom musiken, som en sonatin bör vara, är komprimerad i tid, har menuetten ingen trioavdelning. Finalen är den tekniskt mest krävande satsen. Det är en briljant toccata, inspirerad av Ravels franska föregångare Rameau och Couperin.

Samuel Barbers pianosonat komponerades till 25-årsjubileet av League of Composers, en organisation som arbetade för att främja ny amerikansk musik. Den finansierades av musikalkompositörerna Irving Berlin och Richard Rogers. Barber hade krävt att Vladimir Horowitz skulle uruppföra sonaten, ett utmärkt val eftersom sonaten både tekniskt och musikaliskt är ytterst krävande. Första satsen, som verkligen gör skäl för beteckningen Allegro energico, växlar mellan atonala och tonala partier. Så följer ett lekfullt scherzo som vindsnabbt virvlar förbi och vid något tillfälle slirar in i en snedvriden vals. Lekfullheten förbyts i sorg i den följande satsen. Allvar och lekfullhet möts sedan i finalen som är en fabulös fuga, en verklig tour de force.

Plats: Konsertsalen

Entré: 350 kronor, med Kulturkort 295 kronor. Biljettsläpp 22 juni 10:00.

Festivalpass till allt på Pianofestivalen: 1640 kronor (15% rabatt), med Kulturkortet 1445 kronor (25% rabatt).

Ingår i Helsingborg Pianofestival 2020 på Dunkers kulturhus som görs i samarbete med Musik i Syd. Helsingborg Pianofestival ingår i Five Star Festival.

  • Dunkers Kulturhus, Dunkers kulturhus, Konsertsalen
  • Kungsgatan 11
  • 252 21
  • Helsingborg
  • Vuxen: 350 kr
  • Biljettsläpp: 22 juni 2020, 10:00
  • Biljettyper
  • Kulturkortet 295 kr
  • Sittande
  • Ingår i medlemskort
  • Kulturkortet
  • 28 augusti 2020, 19:00 - 20:30