Kulturintervjuer från Helsingborgs stad: Den skrattande kommunikatören

PS
Paul Svensson

Från Karlskrona till Helsingborg, vidare över sundet till Louisiana och sedan till toppen av Kärnan med sitt eget tioåriga jag. I veckans kulturintervju träffar vi Fideli Österström, den skrattande kommunikatören som varit intresserad av kultur så länge hon kan minnas och som älskar att läsa.

Börja gärna med att berätta lite om dig själv. Var arbetar du och hur länge har du varit en del av Helsingborgs kultur?
Mitt namn är Fideli Österström och jag  är ursprungligen från Karlskrona. Jag arbetar som projektledare och kommunikatör på Helsingborgs stads kulturförvaltning. Skrattet ligger alltid nära till hands, jag är besatt av Vinterstudion och så länge jag kan minnas har jag varit intresserad av kultur.

Teater. Konst. Musik. Natur. Historia. Film. Vad föredrar du och varför?
Det är svårt att enbart välja en form. Jag tycker om kultur som berör lite extra, på djupet, och där man gärna får fälla en tår eller två. Som en konsert, teaterföreställning eller musikal. Medan jag andra gånger tycker om sådant som är lite mer lättkonsumerat; det vackra, det enkla där man inte behöver tänka så mycket. Det kan vara en bok, en park eller någon härlig utställning.

Har du något speciellt kulturminne som du vill dela med dig av? 
Jag är uppvuxen med kulturupplevelser, vilket jag har försökt föra vidare till min gudson som är sex år. Det är fint att se och uppleva kulturen genom hans ögon och skapa minnen tillsammans. Men eftersom han bor i Stockholm och vi tyvärr inte ses särskilt ofta får jag berätta om en kulturupplevelse som jag har tagit med mig från förra året. Nämligen föreställningen Egenmäktigt förfarande på Stadsteatern, som faktiskt var min första teaterföreställning här i Helsingborg. Den gav perspektiv, skratt och visade prov på fantastiskt skådespel.

Lek med tanken att du bara får lov att besöka en enda kulturplats per säsong: vår, sommar, höst och vinter. Under den här tiden får du göra hur många besök som helst där, men endast på den valda platsen. Hur hade ditt år sett ut och varför?   
Om jag bara får välja en kulturplats att besöka per säsong hade nog mitt svar blivit detsamma, Louisiana i Danmark. Arkitekturen är helt fantastisk, trädgården lummig och mysig och utsikten ska vi inte ens tala om, helt bedövande vacker. Det är en av mina absoluta favoritplatser som ger mig ro i själen på riktigt. Jag tröttnar aldrig. Jag svarar samma plats under samtliga årstider helt enkelt.
Men om det nu skulle råka vara så att man inte får åka över till Danmark (som under den senaste tiden) får jag nog säga Sofiero på våren och sommaren för den fina naturen och utsikten över sundet, Dunkers kulturhus på hösten när man kan se och höra höstrusket utanför och på vintern väljer jag att kallbada. Jag vet inte om våra kallbadhus räknas som kulturplatser egentligen men nu bestämmer jag att de gör det. Att sitta inne i bastun och snickesnacka med en vän för att sedan doppa sig ute i det kalla havet är minst sagt uppfriskande och då ska vi inte tala om den varma och mysiga känslan som infinner sig i hela kroppen efteråt.

Tycker du att Helsingborg saknar något som skulle berika kulturlivet ytterligare för invånarna? 
Jag saknar faktiskt ett ställe under de kallare årstiderna som är trevligt att hänga på. Ett ställe dit man inte enbart går för kulturupplevelser utan också för att umgås och äta på. Likt Fotografiska eller Louisiana. Det hade varit ett härligt tillskott här i Helsingborg.

Om du vrider tillbaka klockan och får ta med dig själv som tioåring till valfri kulturplats i Helsingborg, vilken plats besöker ni och vad skulle du vilja berätta för dig själv som skulle kunna vara värdefullt att veta för en yngre version av dig själv?
Då skulle jag tagit med mig själv till Kärnan och berättat att även om du inte tror det så kommer du att bo här i Helsingborg i framtiden och Kärnan, det är faktiskt en plats man kan besöka. Det är inte bara ett torn, utan även ett besöksmål, vilket du kommer få reda på först när du börjar arbeta på kulturförvaltningen.

Du lånar en bok på Helsingborgs bibliotek och styr sedan stegen mot valfri kulturplats. Boken måste ha någon sorts anknytning till platsen. Du kan till exempel låna Den gamle och havet (Ernest Hemingway) och läsa den på trapporna mot sundet vid Dunkers kulturhus. Vilken bok lånar du och var läser du den?
Då skulle jag lånat en svensk deckare av Anders de la Motte, som oftast utspelar sig på avlägsna platser på landet i nordvästra Skåne. Jag skulle ta med mig boken upp till Fredriksdal, landet mitt i stan, hitta någon mysig plats och sträckläsa boken tills den är slut. Jag är en riktig bokmal som har svårt för att lägga ifrån mig boken förrän den är slut.

Du får helt fria tyglar att skapa en utställning, ett arrangemang eller en helt ny kulturplats i Helsingborg. Vad hade du fokuserat på och varför?
Då är vi tillbaka lite på den tidigare frågan på vad jag saknar här i Helsingborg. En kulturplats som har ALLT. En kombination av intressanta utställningar och en miljö som man vill hänga i tillsammans med vänner och familj plus en fantastisk museishop med spännande föremål. Det är ju oftast någonting av det roligaste under ett besök, avslutningen i museishopen. Ett minne att ta med sig som samtidigt tillför hemmet någonting.

Om du var ett offentligt konstverk i Helsingborg, hur hade du sett ut och vart i stan hade man hittat konstverket?
Då skulle jag vara någon form av tankeläsande installation på en plats där det rör sig mycket människor. Jag är extremt nyfiken av mig och det hade varit väldigt spännande att få höra vad människor egentligen går runt och tänker på. Otroligt spännande!

Tidigare artiklar i serien:
Sophie Giescke Linné, kommunikationschef på Helsingborgs kulturförvaltning
Max Granström, kulturdirektör Helsingborgs stad
Göran Svensson, kommunikatör på Helsingborgs kulturförvaltning
AnnCatrin Gummesson, utställningsproducent på Dunkers kulturhus
Tommy Esbjörnsson, projektledare på Helsingborgs kulturförvaltning
Elsie, praktikant på Helsingborgs kulturförvaltning
Karin Hjelmér, pedagogisk ledare på Fredriksdal museer och trädgårdar
Paul Svensson, copywriter på Helsingborgs kulturförvaltning

Lämna en kommentar