När det mesta ställts in har vi alla fått ställa om. Och även om vi inte kunde ställa in 2020 siktar vi vidare och ställer in oss på att 2021 blir ett bättre år på alla sätt och vis. Det måste bli ett år då kulturfriheten kommer tillbaka i Helsingborg. Men vad betyder egentligen kulturfrihet i staden vid havet?

Mozart var där, likaså Brahms och Strauss. Eller, deras musik spelades i alla fall på Helsingborgs konserthus under 2020. Det var ett år som inte gjorde det möjligt med fullsatta konsertsalonger på grund av covid-19-restriktioner. Däremot blev det ändå en hel del klassisk musik via livesända spelningar på nätet. På konserthusets webbplats hittar du i dag ett stort utbud av förra årets konserter och de är gratis att njuta av.

Har du några idéer eller kanske rent av en vision som skulle kunna göra Helsingborg till en ännu bättre stad i framtiden? Nu kan du vara med och skapa framtidens stad på en digital invånarträff 28 januari. Här får du chansen att diskutera, dela med dig av dina tankar och berätta mer om hur du skulle kunna engagera dig för att skapa framtidens Helsingborg. Att deltaga är gratis och allt du behöver göra är att anmäla dig via mejl.

På Röda kvarn visar man fortfarande biofilmer men håller visningarna till max åtta personer i salongen för att besöket ska bli en säker upplevelse för alla filmfantaster. Nu i januari visas allt från intressanta dokumentärer till prisbelönade spelfilmer och en sann filmklassiker som fyller 40 år. Med Kulturkortet har du alltid rabatt på ordinarie biobiljett.

”Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten mot rymdens norrskenssky och markens snö; det gamla året lägger sig att dö. Ring själaringning öfver land och vatten…” Just nu är vi många som väntar på att 2020 ska ringas ut och att 2021 ska bli året då allt blir någorlunda som vanligt igen. Vi tittar i backspegeln och minns det gångna kulturåret i Helsingborg, ett år helt olikt alla andra i modern tid.

Mänskligheten har många gånger i historien hotats av epidemier, Helsingborg har inte varit förskonat. Som sjöfartsstad var till exempel risken...

Vi är i ett exceptionellt pandemiläge här i Helsingborg med den högsta smittspridningen i Skåne, vilket gör att vi alla måste göra vårt yttersta för att bromsa utvecklingen. Helsingborgs bibliotek får mycket positivt respons men också en hel del frågor om våra åtgärder. I den här texten förklarar Catharina Isberberg, verksamhetschef på Helsingborgs bibliotek, hur Helsingborgs bibliotek har anpassat sin verksamhet på grund av pandemin.

När dagarna blir kortare, mörkret mer påträngande och stämningen lite sådär tryckt finns det en grej jag årligen glatt återkommer...

Det är en otroligt bra fråga och vi vågar påstå att han dyker upp i någon form i de julfilmer som visas på bioduken i december. Röda kvarn har fortfarande öppet och visar film även den här sista månaden på året 2020. Särskilda restriktioner gäller, som till exempel att det är max åtta personer per filmvisning. Häng med när vi tittar närmare på julens filmutbud på Helsingborgs äldsta biograf.

Helsingborgs historia är fylld med spännande händelser och föremål. Backar vi bandet hittar vi berättelser om allt från runda kanonkulor och pråliga sommarhattar till olika sorters epidemier som drabbat staden. På Kulturmagasinet arbetar man med att förvalta Helsingborgs museers samling och via filmkameran visar man nu upp både det ena och andra från de underjordiska valven i de två filmserierna Sjuka tider och Tidens skatter.

I sviterna av de nya restriktionerna gällande Covid-19 i Sverige är det många verksamheter som har stängt. Röda kvarn i Helsingborg håller öppet och har vidtagit nya säkerhetsåtgärder för att göra bioupplevelsen så trygg som möjligt. Förutom extra städning och tillgänglig handsprit släpper man bara in åtta personer per filmvisning i biografens rymliga salonger. På så sätt kan du fortfarande njuta av film på vita duken och på samma gång hålla säkert avstånd till andra filmälskare.

Årets inledande julfirande kring advent blir annorlunda. Lite lugnare med mindre stress. Kanske såsom det var på landsbygden för 200 år sedan. Då fick bara stilla sysslor göras. Det dröjde ända in i början av 1900-talet innan adventsljusstaken och adventskalendern kom in i de svenska hemmen. I den här artikeln tittar vi närmare på hur det började.